Morphologie du verbe "déconner"
déconner |
d e k O n e |
infinitif |
|
|
|
|
déconne |
d e k O n @ |
indicatif |
présent |
singulier |
1ère personne |
|
déconnes |
d e k O n @ |
indicatif |
présent |
singulier |
2ème personne |
|
déconne |
d e k O n @ |
indicatif |
présent |
singulier |
3ème personne |
|
déconnons |
d e k O n o~ |
indicatif |
présent |
pluriel |
1ère personne |
|
déconnez |
d e k O n e |
indicatif |
présent |
pluriel |
2ème personne |
|
déconnent |
d e k O n @ |
indicatif |
présent |
pluriel |
3ème personne |
|
déconnais |
d e k O n E |
indicatif |
imparfait |
singulier |
1ère personne |
|
déconnais |
d e k O n E |
indicatif |
imparfait |
singulier |
2ème personne |
|
déconnait |
d e k O n E |
indicatif |
imparfait |
singulier |
3ème personne |
|
déconnions |
d e k O n j o~ |
indicatif |
imparfait |
pluriel |
1ère personne |
|
déconniez |
d e k O n j e |
indicatif |
imparfait |
pluriel |
2ème personne |
|
déconnaient |
d e k O n E |
indicatif |
imparfait |
pluriel |
3ème personne |
|
déconnai |
d e k O n e |
indicatif |
passé simple |
singulier |
1ère personne |
|
déconnas |
d e k O n a |
indicatif |
passé simple |
singulier |
2ème personne |
|
déconna |
d e k O n a |
indicatif |
passé simple |
singulier |
3ème personne |
|
déconnâmes |
d e k O n a m @ |
indicatif |
passé simple |
pluriel |
1ère personne |
|
déconnâtes |
d e k O n a t @ |
indicatif |
passé simple |
pluriel |
2ème personne |
|
déconnèrent |
d e k O n E R @ |
indicatif |
passé simple |
pluriel |
3ème personne |
|
déconnerai |
d e k O n @ R e |
indicatif |
futur |
singulier |
1ère personne |
|
déconneras |
d e k O n @ R a |
indicatif |
futur |
singulier |
2ème personne |
|
déconnera |
d e k O n @ R a |
indicatif |
futur |
singulier |
3ème personne |
|
déconnerons |
d e k O n @ R o~ |
indicatif |
futur |
pluriel |
1ère personne |
|
déconnerez |
d e k O n @ R e |
indicatif |
futur |
pluriel |
2ème personne |
|
déconneront |
d e k O n @ R o~ |
indicatif |
futur |
pluriel |
3ème personne |
|
déconne |
d e k O n @ |
subjonctif |
présent |
singulier |
1ère personne |
|
déconnes |
d e k O n @ |
subjonctif |
présent |
singulier |
2ème personne |
|
déconne |
d e k O n @ |
subjonctif |
présent |
singulier |
3ème personne |
|
déconnions |
d e k O n j o~ |
subjonctif |
présent |
pluriel |
1ère personne |
|
déconniez |
d e k O n j e |
subjonctif |
présent |
pluriel |
2ème personne |
|
déconnent |
d e k O n @ |
subjonctif |
présent |
pluriel |
3ème personne |
|
déconnasse |
d e k O n a s @ |
subjonctif |
imparfait |
singulier |
1ère personne |
|
déconnasses |
d e k O n a s @ |
subjonctif |
imparfait |
singulier |
2ème personne |
|
déconnât |
d e k O n a |
subjonctif |
imparfait |
singulier |
3ème personne |
|
déconnassions |
d e k O n a s j o~ |
subjonctif |
imparfait |
pluriel |
1ère personne |
|
déconnassiez |
d e k O n a s j e |
subjonctif |
imparfait |
pluriel |
2ème personne |
|
déconnassent |
d e k O n a s @ |
subjonctif |
imparfait |
pluriel |
3ème personne |
|
déconne |
d e k O n @ |
impératif |
présent |
singulier |
2ème personne |
|
déconnons |
d e k O n o~ |
impératif |
présent |
pluriel |
1ère personne |
|
déconnez |
d e k O n e |
impératif |
présent |
pluriel |
2ème personne |
|
déconnerais |
d e k O n @ R E |
conditionnel |
présent |
singulier |
1ère personne |
|
déconnerais |
d e k O n @ R E |
conditionnel |
présent |
singulier |
2ème personne |
|
déconnerait |
d e k O n @ R E |
conditionnel |
présent |
singulier |
3ème personne |
|
déconnerions |
d e k O n @ R j o~ |
conditionnel |
présent |
pluriel |
1ère personne |
|
déconneriez |
d e k O n @ R j e |
conditionnel |
présent |
pluriel |
2ème personne |
|
déconneraient |
d e k O n @ R E |
conditionnel |
présent |
pluriel |
3ème personne |
|
déconnant |
d e k O n a~ |
participe |
présent |
|
|
|
déconné |
d e k O n e |
participe |
passé |
singulier |
|
masculin |
déconnée |
d e k O n e |
participe |
passé |
singulier |
|
féminin |
déconnés |
d e k O n e |
participe |
passé |
pluriel |
|
masculin |
déconnées |
d e k O n e |
participe |
passé |
pluriel |
|
féminin |