| BIGOUDEN, BIGOUDÈNE, adj. et subst. ÉTYMOL. ET HIST. − 1887-1890 (Gde Encyclop. t. 6, s.v. Bretagne p. 1160).
Mot breton. |
| BIGOUDEN, BIGOUDÈNE, adj. et subst. ÉTYMOL. ET HIST. − 1887-1890 (Gde Encyclop. t. 6, s.v. Bretagne p. 1160).
Mot breton. |