| ENNOYER, verbe trans. Étymol. et Hist. 1554 « noyer » (Enqueste, Béthune, ap. La Fons, Gloss. ms. Bibl. Amiens ds Gdf.). Dér. de noyer*; préf. en-*. |
| ENNOYER, verbe trans. Étymol. et Hist. 1554 « noyer » (Enqueste, Béthune, ap. La Fons, Gloss. ms. Bibl. Amiens ds Gdf.). Dér. de noyer*; préf. en-*. |