| INFIRMER, verbe trans. Étymol. et Hist. 1. 1370-72 « affaiblir » (Oresme, Ethiques, éd. A.D. Menut, p. 396); 2. 1379 « annuler » (Sent. du Châtelet, A.N. L 765 ds Gdf. Compl.). Empr. au lat.infirmāre « id. ». |
| INFIRMER, verbe trans. Étymol. et Hist. 1. 1370-72 « affaiblir » (Oresme, Ethiques, éd. A.D. Menut, p. 396); 2. 1379 « annuler » (Sent. du Châtelet, A.N. L 765 ds Gdf. Compl.). Empr. au lat.infirmāre « id. ». |