| PRÉPONDÉRANCE, subst. fém. Étymol. et Hist. 1752 (Turgot, OEuvres, éd. Daire II, 673 ds Gohin, p.286). Dér. de prépondérant*; suff. -ance*. |
| PRÉPONDÉRANCE, subst. fém. Étymol. et Hist. 1752 (Turgot, OEuvres, éd. Daire II, 673 ds Gohin, p.286). Dér. de prépondérant*; suff. -ance*. |